Känsö Karantän­station

Sjukvård

Känsö Karantänstation. Den första karantänsanläggningen på Känsö etablerades 1771 men lades ner redan året därpå. Efter många år i privat ögo, då Känsö bland annat användes av ett valfångstrederi, återetablerades karantänstationen på 1810-talet, med invigning 1819. På Känsö Karantänstation kontrollerades fartyg för att förhindra att smitta kom in i Sverige via Göteborg. Om misstanke fanns om att fartyget kom från smittat område sanerades och kvarhölls både fartyg, besättning och last. Sjukdomar som kontrollerades för var bland annat pest och gula febern. Från 1830-talet arbetade man också mot koleran, som trots detta fick fäste i Göteborg sommaren 1834 och sen flera gånger till fram till 1860-talet. Känsö Karantänstation användes för sista gången, i sitt "originalsyfte", för avlusning under första världskriget. Från 1920 stod byggnaderna oanvända och 1934 lades karantänstationen officiellt ned. 1935 kom Känsö under Marinförvaltningen och har sedan dess använts för utbildningar, bland annat inom kustartilleriet och som plats för vaktstyrka under beredskapstiden på 1940-talet. Platsen har även använts av Göteborgs garnison och Sjövärnskåren. Sedan 1994 har Fortifikationsverket ansvaret för byggnaderna på Känsö. Ön är militärt skyddsområde och landstigningsförbud råder.