Skeppsgossekåren

Utbildning

Skeppsgossekåren, organisation tillhörande Svenska Marinen med uppgift att värva, fostra och utbilda unga pojkar i sjömanskap och därmed säkra tillgången på dugliga sjömän till flottans fartyg. Etablerades officiellt 1685 och fanns kvar till 1939. Skeppsgossekåren var huvudsakligen baserad i Karlskrona, men 1778 - 1826 fanns även en särskild skeppsgosseskola i Sveaborgs fästning, under första halvan av 1800-talet fanns det skeppsgossekompanier i Stockholm och Göteborg och under början av 1900-talet i Marstrand. Om somrarna höll eleverna till ombord på något av flottans fartyg och på vintern i en kasern. Vanligast var att skeppsgossarna var söner till sjömän inom flottan, men man tog också emot fattiga och föräldrarlösa barn. Fram till 1848 antogs pojkar från åtta år och uppåt, 1848-1899 från 13 år och uppåt, och från 1899 från 15 år. När en skeppsgosse blev 18 år fick han lämna Skeppsgossekåren och blev i stället matros i örlogsflottan, med ett kontrakt på sex år. Från 1692 ingick också läsning och skrivning i Skeppsgossekårens undervisning och senare tillkom gymnastik. Att lära sig navigation var möjligt för de pojkar med goda resultat i övriga ämnen. I Skeppsgossekåren var disciplinen hård och aga var vanligt förekommande, allt för att fostra goda och gudfruktiga sjömän och medborgare.