Gamla varvet

Varv

Gamla Varvet, skeppsvarv och örlogsbas. Belägen vid Stigberget i Majorna, Göteborg, på området mellan nuvarande Djurgårdsgatan, Karl Johansgatan och Bläsgatan (d vs omkring och nedanför dagens Sjöfartsmuseum) Gamla varvet anses ha etablerats 1 december 1660 då magistraten i Göteborg gick med på Amiralitetskollegiums krav att upplåta mark i området för flottans räkning. Det byggdes dock fartyg på området innan detta. Verksamheten drevs av holländare som arrenderade marken omkring 1631-1664. Gamla varvet användes av flottan åren 1660–1700 och det första fartyget som byggdes var en galär som kölsträcktes i oktober 1664 och löpte av stapeln i april 1665. Kring varvet bodde arbetarna, man hade egen kyrka och var en egen församling. År 1700 ersattes Gamla varvet av Nya varvet, nyanlagt längre västerut, och man tappade sin status som amiralitetsvarv. Fler andra av militärens verksamheter, så som kyrkan och sjukvården, blev dock kvar på området under hela 1700-talet. Den 24 maj 1716 gav Karl XII staden privilegier att sköta Gamla varvet själva med krav om att staden skulle utrusta tre skepp till sitt försvar, vilket magistraten ej ansåg sig kunna uppfylla. Den 24 maj 1717 överlät Karl XII därför varvet på Lars Gathenhielm, som använde det för att bygga och reparera några av sina fregatter som han använde i sin kaperiverksamhet under stora Nordiska kriget. Efter Gathenhielms död och de rättsliga strider som följde mellan staten och hans änka, hamnade Gamla varvet från 1752 under handelsmannen Peter Bagge. Denna drev också Varvet Viken (även kallat Bagges varv), som låg precis väster om Gamla varvet, och han slog i hop de båda till en verksamhet. 1799 började Nya varvet rustas upp och från 1803 flyttades den militära verkamheten ut dit, steg för steg. Först flyttades örlogsfartygen följt av chefsämbetet, kontoren, själavården och slutligen sjukvården 1825. Gamla varvet hade därmed spelat ut sin militära roll. Varvsområdet köptes av dykerikommissarien Ambrosius Landgren på en offentlig auktion 1825, och eftersom han redan 1818 förvärvat varvet Viken efter kommerserådet Carl Bagges död slog han samman de båda och från detta kom hela området att kallas Gamla varvet. Verksamheten leddes, efter Ambrosius bortgång, av grosshandlare O. P. Dahlin och sen av Ambrosius son Adolf Fredrik Landgren. Varvet ägdes av firman A Landgrens Enka. Vid Adolf Fredrik Landgrens död 1871 övertog hans 21 år gamla systerson George Douglas Kennedy ledningen, men Gamla varvet hade då inte många år kvar. SIGYN, det sista segelfartyget som byggdes på Gamla varvet, sjösattes 15 juli 1887 och ären därefter sysslade man främst med fartygsreparationer. Göteborgs stad var intresserade av marken för att utöka hamnen och fick erbjudande om att köpa marken redan i slutet av 1800-talet. Det dröjde dock till 1903 innan köpet var avslutat och staden tog marken i anspråk först år 1912. Under dessa sista år i början av 1900-talet nyttjades varvet för fartygsreparationer. Göteborgs stad upplät senare en del av marken för anläggandet av Gamla varvsparken och byggandet av Sjöfartsmuseet 1933.