Axel Evert Taube

Artist, konstnär, sjöman

Evert föddes den 12 mars 1890 i Göteborg, på vad som i dag heter Stora Badhusgatan 7, i det så kallade Keillerska huset (rivet 1969). Han var fjärde barnet i en syskonskara på 13 och familjen bodde på Vinga utanför Göteborg. Fader, Carl Gunnar Taube (1853-1945), var fyrmästare och sjökapten till yrket. Modern hette Julia Sofia Jakobsson (1862-1947). Evert beskriver sin barndom som präglad av sjöfart, fiske och musik, då familjen var mycket musikintresserade. När Taube var omkring 15 år gammal bodde han under ett läsår hos sin farbror i Malmö där han gick i skolan. Betygen var medelmåttiga men under vistelsen fick han teckningslektioner av sin kusin Mathias, som var en etablerad konstnär och utbildad på Akademien i Köpenhamn. När Evert sedan flyttade hem till Göteborg och familjen fick hans far arbete som överlots och de flyttade därmed till en bostad i Kustens Varv. Planen var att Evert skulle börja i läroverk men då hans betyg inte räckte till fick han istället gå i lära hos marin- och teatermålaren Jens Christian Andrésen på Stora Teatern i Göteborg. Samtidigt tog han kvällslektioner på Konsthögskolan Valand. Året därpå flyttar familjen in i disponentbostaden på Kustens Varv i Majorna, vilket senare blir Taubehuset. Samma år rymmer Evert til Stockholm för att bli konstnär. Han ville komma in på Konstakademin för att studera måleri och efter en tid av pengabrist och runthoppande och osäker tillvaro blir han till slut antagen. Evert får inget ekonomiskt stöd hemifrån och kan därför inte fortsätta sina studier vid Konstakademin. Han tvingas 1907 att gå till sjöss istället. Den första resan blir med s/s AUSTRALIC, hemmahörande i Göteborg, som eldare. Resan går till bland annat Sydafrika, Ceylon och Röda havet och återvänder till Sverige 1909. Året därpå läser han konst i London men tvingas återigen att mönstra på. Det blir med hjulångaren s/s Princess of Wales till Sydamerika. Han blir kvar i Argentina i nästan fem år, där han försöker försörja sig som tecknare, journalist, spårvagnskonduktör, m.m. Här lär han sig också spanska, italienska och att spela gitarr. Första världskriget bryter ut 1915 och Evert åker hem till Sverige för att göra värnplikt. Det blir i flottan som han tjänstgör åren 1916-17. Efter sin värnplikt tar karriären som författare, konstnär och visdiktare fart. Han gör litterär debut i tidskriften Strix med berättelsen "Lättmatros Karl Gustav Anderssons hemlighet" (1916) och debuterar i Smögen som scenartist (1918). På våren 1920 träffar Evert konstnären Astri Bergman i Paris och de fattar tycke för varandra. De förlovar sig i Florens ett par månader senare, men Astris far misstycker och kallar hem henne. Förlovningen bryts och deras relation upphör under fyra år. Paret förlovar sig igen 1924, denna gång med faderns godkännande, då han och Evert har lärt känna varandra lite bättre. De gifter sig i Stockholm 1925 och får sedan fyra barn tillsammans: Per-Evert (1926-2006), Rosemarie (1928, dör två veckor gammal i lunginflammation), Ellinor (1930-1998) och Sven-Bertil (1934-). Familjen var bosatta i centrala Stockholm, men hade även en bostad på Hölö i Stockholms skärgård. Evert fortsätter att resa till Sydamerika vid flertalet tillfällen, framförallt till Argentina där han också hade medborgaskap. Evert avlider den 31 januari 1976 på Saltsjöbadens sjukhus i Stockholm, och begravs sedan på Maria Magdalena kyrkogård i Stockholm.