Demonstrationsskylt

1978

kartong

Tryck: Nej till aveckling av varven, - varje varvsanställd skapar ytterligare ett och ett halvt arbetstillfälle. - allt fler analyser visar att avveckling vore samhällsekonomiskt vansinne. Ja till utveckling av varven.

Grundmått 35,00 x 50,00 cm

SMG44457

Skylt från demonstration vid Svenska varvs huvudkontor på Kyrkogatan år 1978. Tvåsidig tryckt skylt med svart text på orange bakgrund. 'Nej till avveckling av varven -varje varvsanställd skapar ytterligare ett och ett halvt arbetstillfälle. - allt fler analyser visar att avveckling vore samhällsekonomiskt vansinne. Ja till utveckling av varven Fackklubbarna vid Götaverken och Eriksberg' Den Göteborgska varvshistorien präglas av en konjunkturmässig upp och nedgång, ett signifikativt drag för varvsindustrin globalt som alltid varit känslig för andra branschers status samt världspolitiska händelser. Då en varvskris tog form i slutet av 60-talet var det därför många som betraktade detta som en av många och vanliga konjunkturnedgångar. Varvsindustrins utveckling hade under efterkrigstiden varit exceptionell och en inbromsning tyckets oundviklig. Läget var dock värre än befarat. På grund av en mängd orsaker – oljekris, inflation, valutaspekulation, tilltagande global konkurrens – föll den tidigare så blomstrande varvsindustrin snabbt samman. Lindholmen lades ned 1976, Eriksberg 1978-79, Arendal höll till viss mån ut till 1989 medan Götaverken lever vidare som Cityvarvet i form av ett relativt litet reparationsvarv. Förklaringarna till varvens kris och snabba avveckling är många. Ett mängd orsaker spelar in och vad tonvikten läggs beror på vem som talar. Konkurrensen från Japan där lönerna var lägre är en. Oljekrisen som påverkade rederinäringen och världshandeln är en annan. Det förändrade världsekonomiska systemet i och med övergivandet av guldmyntfoten och den påföljande valutaspekulationen är en tredje. Samtidigt väljer vissa att lägga en betydande skuld på statens inblandning och övertagande av varven. Andra menar att detta var något som visserligen inte kunde stoppa krisen men att staten såg till att nedläggningarna inte urartade i total social misär. Ett läger menar att fackens ständiga krav på högre löner sänkte varvsindustrin medan andra pekar ut inkompetenta och giriga företagsledare. Avvecklingen av varven skapade frågor från flera håll och oron var stor. Var skulle de tusentals människor som arbetat vid varven ta vägen? Skulle Göteborg överleva förändringen? Människor protesterade mot utvecklingen och många engagerade sig för varvens arbetare.