Huvudtrofé Tsantsa

läder, hår, textil

Grundmått 11,00 x 6,50 x 8,50 cm

SMG32973

Krympt kvinnohuvud hemfört av en sjöman. Förmodligen falskt och såld som souvenir. Många souvenirer tillverkades av skinn från Sengångare, get och apa. Tsantsa är ett rituellt föremål framställt av shuarindianer i västra Amazonas regnskogar i Ecuador och Peru genom krympning av dödade fienders skalper. Troféerna är ett uttryck för blodshämnd. När någon i den egna stammen dödats, organiserades hämndrazzior för att komma åt den mördare som pekats ut av stammens shaman. För att hindra den dödade fiendens onda ande att åstadkomma skada och överta den dödades kraft skars fiendens huvud av och togs med till hembyn. Där prepareras det under invecklade ceremonier. Ritualen avslutades med en segerfest, ofta lång tid efter hämndaktionen, som kunde vara i många dagar. Efter cermonin bars Tsantsan med av huvudjägaren för att ge magisk kraft under en tid varefter det kastades när den ansågs tappat sin kraft. I gamla tider kastades tsantsas bort som skräp, men i och med att västerländska museer och andra samlare ville ha dem kom de att få ett högt handelsvärde. Bytesvara var ofta gevär. Detta ledde till en ökad omfattning av huvudjakt eftersom de krympta huvudena blev attraktiva bytesobjekt för shuarindianerna. Ecuadors och Perus regering förbjöd handel med tsantsa-huvuden på 1940-talet och huvudjakt under 1960-talet, och vanan att ta huvuden anses därefter ha upphört.